Denna dagen, ett städ
Har i helgen hjälpt min söta mormor att flytta, det gick bra. Jag påmindes om varför jag inte tycker om att flytta. (Som om jag hade glömt...) När jag kom hem idag var köket fortfarande fullt av gammal disk (INTE min) och var i ett allmänt misär-snuskigt-äckel-peckel-tillstånd. Följdakligen fick jag initialt ett irritations-städnings-ryck. Så jag började storstäda vårat snusk-kök (dammsög, skurade från golv till tak, lämnade burkar o dyl på återvinning och pantade* en sisådär hundrasjuttioelva tomburkar och flaskor) Eftersom jag hoppas på bättring så tog jag tog på mig rollen som kollektivledare och satte upp ett uppdaterat städschema**...
När jag var klar fortsatte jag i mitt städningsrus att tvätta kläder, städa mitt rum samt sortera alla papper (!!!) DET om något, sortera gamla papper, inträffar inte särskilt ofta i mitt liv. Typ vartannat år eller så.
Och jag som hade mina enda två lediga dagar på flera månader...
Men lustigt nog så är det oftast när jag är ledig "på riktigt" som jag har sinnesfrid nog att faktiskt organisera min fysiska omgivning utan att blir sur och irriterad (på mig själv och allt annat).
(Har jag mycket att göra med studier och andra viktiga saker och ändå måste städa & dyl hinner jag reta upp mig själv till magsår eftersom jag hela tiden tänker "det här jag jag inte tid med, måste plugga NU")
Nåväl, så denna helg har jag varit riktigt huslig. Inte särskilt underhållande men ack så nödvändigt.
* Det var så mycket burkar att jag kunde inhandla hela veckans förnödenheter med en tiokrona. :) (Mycket tillfredsställande)
** Den som inte sköter sin vecka får motta ett väl utstuderat sadistiskt straff utan benådning.Labels: flytt, sopsortering, storstädning
Woo-Hoo!
Grattis till mig och hela min kära klass! Vi har nu helt avklarat delkursen liksom HELA kursen! Äntligen! Den sista delkursen var viktig och nyttig, men dessvärre (eller kanske just därför) fruktansvärt tråkig och otrooooligt tung. Men vi klarade den och har nu två hela dagar ledigt innan nästa kurs börjar på måndag. Det ska bli väldigt skönt...Firade detta med några välförtjänta öl på intern. (Sitter man i den lilla resturangdelen känns det som en mysig liten krog.) Det var riktigt trevligt. Mina kära klasskamrater... jag har nog aldrig varit i en bättre seminariegrupp. Åh, blidde lite sorgsen när farväl skulle tas av ett par av dem som inte kommer läsa nästa termin utan far utomlands. Snyft, kommer sakna dem mycket.Åh, ledig sa jag ja... från studier åtminstone. Nu måste jag vakna och ta mig ut till Nacka för att vara flytthjälp till min mormor. (!) Ork, kära ork, kom till mig...Min fina har långväga besök denna vecka, så jag kommer tyvärr inte att se henne på många dagar. Saknar henne redan... oj, va töntig jag låter. Men det gör jag ju faktiskt. Doh!
Den Djuuupa Startgropen
Det är jobbigt och frustrerande att befinna sig i startgropen för tentaskrivningar. Speciellt denna. Dumma examinationsportfölj. Jag måste kravla mig ur fyra stycken startgropar. Tanken är enligt lärarna fin, nämligen att vi ska arbeta med den kontinuerligt under kursens gång. Dvs så att vi slipper en tung tentavecka sista veckan men EN (stor) uppsats. Men vadå, nu har jag (knappt) en vecka kvar, det finns inte en partikel till början av en portfölj. Den imaginära portföljen ekar tomt. Buhu. Trist. Nu ska jag antiplugga och handla mat istället. Minuspoäng till mig! Åhoj!
Labels: antiplugg, startgrop, tenta
Den finaste...
Ibland kan livet faktiskt vara ganska underbart... som att sväva fram på moln :) Har inte färdigställt en enda del av examinationsportföljen (eller ens påbörjat rättare sagt), borde därmed ha tentaångest och allmänt kivigt. Men nej, jag går bara omkring och dum-ler hela tiden... :P Jag befinner mig lite i ett tillstånd av en fånig strut...Hon är så fin. På alla sätt. Det känns bara rätt och enkelt och avslappnat.
Beslutsångesten står o knackar på dörren...
Såg just på studera.nu att jag efter andra antagningen står som reserv 2 på utbildningen jag i flera år trott att jag vill gå. (Så jag är inte antagen, men det känns som att chansen att bli reservantagen är rätt stor.)Men jag trodde mig också ha insett att genusvetenskap var något som jag äntligen känner att jag brinner för och är otroligt motiverad att fortsätta läsa. Now what?Varför är jag aldrig så säker på något som jag tror att jag är? Det här känns jobbigt. Enklast av allt är att jag inte blir antagen. Då behöver jag inte fundera. Men tänk om jag blir antagen. Då kommer en massa argument för att ändra inriktning på min studier (IGEN) och poppa upp från ingenstans... Vojne Vojne...Labels: beslutsångest, studier
Jo men visst, nu är jag Pre-Sjuk
Neeeeeej!! Tro inte fan att jag helt plötsligt känner mig darrig, svag och illamående. Och jag har all anledning att vara hypokondrisk.
Spenderade hela veckan, dygnet runt med en hög barn som hade diverse sjukdomar. Förkylda mestadels, men även springmask och allmänt dåliga magar. Och fick jag minsan inte en storslagen avslutning på arbetsveckan med att torka spyor när ett av barnen började kaskadspy...
Det var naturligtvis mest synd om barnen som var sjuka.
(Men lite om mig också som fick torka tårar, snoriga näsor och spyor sisådär var tionde minut.)
Jag försökte att låta bli att andas överhuvudtaget, gned in hela mig med sån där spritgele frenetiskt och lät bli att äta eller dricka. Ville ju inte ge alla virus och bakterier en inbjudan genom att öppna munnen på vid gavel...
Men nehe, nu känner jag mig pre-dundersjuk. Som att alla äckliga virusar har ett sista sammanträde, organiserar sina virus trupper och samlar kraft för att gå på full attack. Mot lilla mig. MIN KROPP.
Nu ska jag lägga mig och låtsas som att jag har tagit en supertablett mot alla sjukdomar. (Placeboeffekt?)Labels: hypokondri, placeboeffekt, pre-sjuk
Nyårslöften 2007
Vips sa det så var jul och nyår över, liksom år 2006. Ett nytt år är här… 2007!!
Nyårslöften tror jag för min egen del inte på, jag har kommit till så pass självinsikt (på just denna punkt) att jag aldrig har hållit något nyårslöfte, så varför vara fåfäng och avge något? (En vän påpekade visserligen att ju mer man tror sig och säger sig ha självinsikt, desto sämre har man. Kan nog stämma. I alla fall på mig.)
Men jag kunde inte låta bli. Jag har lovat mig själv att jag ska försöka träffa släkt, familj och gamla vänner lite mer frekvent och regelbundet än jag gjort det senaste halvåret. Det är inte oöverkomligt och något som jag faktiskt vill och har tänkt mycket på.
Jo, och så kanske jag borde fortsätta att avstå från cigaretter. Det gör jag ju redan så varför inte lova det? Men visst får man avge nyårslöften med finstilta parenteser längst ner? Ja va bra.Då är mitt mina nyårslöften för år 2007 följande:
- Träffa släkt, familj och gamla vänner mer frekvent och regelbundet.
- Låta bli att röka.*
*(Med att avstå från cigaretter menar jag att jag inte ska röka ett paket om dagen som jag har gjort tidigare. Ska inte ens röka en cigarett om dagen om jag inte verkligen måste. Vid tillfällen då cigaretterna ger mig nödvändig tröst och fungerar som ångest/stress dämpare kommer jag att tillåta mig själv att röka. Eller om jag helt enkelt är så glad att jag bara måste röka. Eller när jag helt sonika eller spontant simply känner för en cigarett. Annars så ska jag inte röka.)Labels: finstilta parenteser, nyårslöften, självinsikt
