För Oss Han Dödens Smärta Led
O helga natt, o helga stund för världen,
då Gudamänskan till jorden steg ned.
För att försona världens brott och synder,
för oss han dödens smärta led.
Och hoppets stråle går igenom världen,
och ljuset skimrar över land och hav.
Folk, fall nu neder, och hälsa glatt din frihet.
O helga natt, du frälsning åt oss gav.
O helga natt, du frälsning åt oss gav.
Ty frälsar'n krossat våra tunga bojor.
Vår jord är fri, himlen öppen nu är
Uti din slav du ser en älskad broder,
och se, din ovän blir dig nu kär.
Från himlen bragte frälsaren oss friden,
för oss han nedsteg i sin stilla grav.
Folk, fall nu neder, och hälsa glatt din frihet.
O helga natt, du frälsning åt oss gav.
O helga natt, du frälsning åt oss gav.
Trivsamt på landet...
Det känns överraskande bra att vara tillbaka i barndomshemmet... huset fyllt av människor, grytor ständigt kokande på spisen, brasa i vardagsrummet. Känns som att det är en välbehövd paus från staden och allt festande och galna upptåg.
Trevligt är det också att för omväxlingsskull ha alla bekvämligheter som ett (överfyllt) kylskåp och skafferi, ett riktigt badrum med golvvärme...
Och jag har saknat min hund! Lite sorgligt är det dock att se att min älskade hund nog är inne på sista refrängen... hon hör ingenting längre och verkar väldigt dement. Sorgligt.
När jag är här ute minns jag hur mycket jag har saknat att sitta ensam ute i fullkomlig tystnad och titta på stjärnorna...
Och hur otroligt skönt det är att löpträna. Jag har saknat att springa på grusvägarna och genom skogen. Ensam, rensa tankarna, låta kroppen ta ut sig... det ger mig alltid en behaglig känsla av frihet och kontroll.
Jul - Queer invasion i landets byar
Igår hade vi julavslutningspub med klassen. Nästan alla åker liksom jag själv ut till landets byar och ska fira jul med familjen. Hann nästan bli lite sentimental och kände mig en smula sorgsen vid tanken på att alla skingras med SJ-vinden. Men å andra sidan ses vi ju om en vecka eftersom vi inte har längre ledighet än så...
Halva queerstockholm lämnar nu staden och intergrerar sig med den "vanliga" Svensson världen utanför vår bubbla. Men jag tycker om vår bubbla, den är varm, intellektuell, öppen- och frisinnad och fylld med underbara människor. Som en annan sa, nu ska vi ut till den kalla världen och bli osynliggjorda, marginaliserade eller stereotypifierade... Burr, obehagliga tanke!
Så ska även jag. Jag lyckades idag till min egen förvåning köpa alla julklappar och har nu packat mina väskor...
Nu stänger jag butiken och beger mig. Bushen.... here I come!
Happy Holidays!
Over and Out...
Sjuka Julkultur/Masshysteri/Hyperkonsumtion
Idag begav jag mig ut i hyena-djungeln för att handla julklappar. Åh nej, vad säger jag, folk förvandlas inte till hyenor förrän tills julrean... ok, så ut i shopping-hysterin begav jag mig. Det gick sämre än förväntat. Jag undviker annars att gå i shoppingcenter eftersom det får mig att må illa, bokstavligen.
Jag hade bävat för denna tvångsmässiga kunsumtionsrunda hela månaden. Med anledning visade det sig eftersom det inte gav något resultat annat än (panik)ångest. Jag tror att jag har börjat utveckla varuhusfobi...
Jag tycker att vi skulle ge de 60 miljarder kronorna vi handlar julklappar för till välgörenhet. Då skulle jag också gladeligen fira jul. Och lika glatt som resten av Svensson Sverige.
(Christ... sen när blev jag så jul-bitter?? Är det mig det är fel på, eller har jag bara börjat se hur världen ser ut och hur sjukt vi beter oss? Varför tycker ingen annan att det är sjukt?)
Självinsikt...?
Jag känner mig som en sån dålig människa....
Alla vill väl tro att man är en relativt god människa, eller att man åtminstone strävar efter att vara så god människa man förmår?
Jag vill ju fortfarande tro att jag är medveten om social orättvisa och olika typer av förtryck och såna saker. Men när det kommer till relationer känner jag mig plötsligt så rutten...
Det är lätt att inte reflektera över hur man är och beter sig när man umgås med andra som lever på samma sätt. Jag vaknade dock upp efter att ha träffat en jättefin person som är allt jag inte är. Det var inga fördömande ord från hennes sida, men bara hur hon förklarade hur hon känner och tänker kring kärlek och relationer fick mig att rannsaka mig själv. Och det jag kom fram till känns lite knäckande.
Hennes ärlighet var så genomträngande men ändå ödmjukt. Hon var så fin och änglalik att jag numera känner mig som en lösaktig slampa... En promiskuös och dekadent sådan.
Jag kanske helt enkelt inte är van vid att människor är så ärliga och ödmjuka på samma gång.
Bara att hon sa det som de flesta låter bli att säga för att det är pinsamt/jobbigt/besvärligt på ett så obesvärat och fint sätt... det berörde mig verkligen. Jag blev nästan lite rörd...
Jag dömer dock inte min och andras livsstil. Men det fick mig att undra hur ytliga, promiskuösa och beräknat distanserade alla relationer i min livsbubbla är för tillfället... Men samtidigt, vem skadar det om alla är med på det och är på det klara med vad som gäller? Varför ska monogami vara the way to go om man inte träffat den man vill vara monogam med?
Men ändå.
ge mig lite energi tack...
hujedamej... jag är så fruktansvärt trött och seg. har kanske blivit för gammal för att festa flera dagar i sträck, fick fyllefrossa o låg som en klubbad säl hela kvällen o natten. är fortfarande sliten och har egentligen massor jag måste uträtta men orkar inte ta tag i något av det...
Borde bege mig ut och köpa julklappar, men lider av total brist på fantasi och inspiration. Inte hjälper det heller att jag har svårt för konsumtion i allmänhet.
Tänkte jag skulle iväg o träna en stund, kanske vaknar jag till och får lite energi...
Laga middag och spela sällskapsspel ikväll känns som en väldigt lagom aktivitet. Min enda ambition för dagen...
Läsa in litteratur och julshopping, vad är det??
Äckliga Jävla Heteromän
kommentar nr 1: gillar du tjejer eller killar?
kommentar nr 2: åh, hett, vill du ha trekant?
kommentar nr 3: men du ser ju hetero ut, ska vi inte gå på toaletten (och knulla/så du kan suga av mig)?
kommentar nr 4: jag har en svit, en timme bara...
kommentar nu 5: titta, jag har kontanter på mig, en liten stund bara...
Äckliga jälva heteromän!! Jag vill inte ha trekant med dig och en tjej bara för att jag e flata, jag är ingen hora som kan köpas för pengar, och jag vill inte ha din kuk i mig eller suga av dig för att jag ser hetero ut.
Blir så jävla äcklad av alla heteromän som tror att allt en kvinna behöver e kuk för att bli lycklig och tillfredsställd...
Och jaaaaa, jag vet att detta är politiskt inkorrekt... menar naturligtvis inte att dra alla män över en och samma kam. Men jag blir bara så j-la trött på den ständiga upprepningen av samma sak, nämligen heteromannen som är ute på gayställen o raggar och kladdar...
Lucia och grupparbete
hujedamej... vår grupp har halkat efter sjukt mycket i vår fina planering. Men jag ger mig själv en klapp på axeln för att jag faktiskt har varit klar med min analys ett tag.
Men det har gjort att jag följdaktligen sitter med inledningen själv, och det går inge bra. Känns knepigt att vi ska pussla ihop en gemensam slutanalys... (!!)
Men fan, jag måste rycka upp mig. Om jag skriver effektivt nu ett par timmar kan jag med gott samvete fira lucia ikväll... Eller?
Och kanske borde jag fundera på hur jag ska presentera det hela??
Nåväl, tomteluvan e på plats. Skål!
Orättvist... eller så förstår jag inte något
Hrm... ibland blir jag lite fundersam. Jobbade med en annan vikarie i helgen som går i någon typ av program genom arbetsförmedlingen och försäkringskassan (kommer nanturligvis inte ihåg vad det kallades). Så hon läser upp kurser på komvux och får göra praktik. Detta är naturligvis bra.
Men jag kan inte låta bli att se snedfördelningen av skattepengarna och det skeva i det hela. Hon får ut 9000 kronor i ersättning i månaden, läser ca halvtid och har inget tak i hur mycket hon får tjäna genom extraarbete vid sidan om. Av dessa 9000 kronor består hela summan av statligt bidrag, inget lån alltså.
Är man "vanlig" student får man som mest ut 7000 kronor i studiemedel varav typ 2.300 är bidrag, resten lån som man senare kommer att betala tillbaka. Dessutom finns en ganska låg gräns för hur mycket man får tjäna själv genom extraarbete.
Jag vet inte, känns det inte lite skumt???
Alltså, låt mig förtydliga:
Hon: 9000 kronor i bidrag
Jag: 2.300 kronor i bidrag
Hon: får tjäna så mycket hon vill/orkar/kan
Jag: har en gräns för hur mycket jag får tjäna
It doesn't make any sense in my head. But that's just me... Någon får gärna förklara för mig varför det är på detta vis!
sökes: disciplin
jag känner mig grön i ansiktet (eller säger man lila??)... skit samma, jag mår illa.
måste skriva skriva skriva. min disciplin så här långt i detta arbete har legat på botten och skrapat. vill skjuta huvet av mig själv för att jag har varit så jävla disträ hela förra veckan.
hur långt har jag kommit?
NU antal rader: noll
PÅ FREDAG antal sidor: 15
bra statisktik ditt jävla fuck...
kanske kan illamåendet hjälpa mig att fokusera...
Dö För En Dag... eller två
Kan någon ta fram en pistol och skjuta mig? Jag känner inte för att leva just nu...
Skulle helst av allt bara packa en ryggsäck och åka iväg ensam. Långt bort. Bort från allt som får mig att associera till vissa saker, personer, händelser. Men det skulle nog inte hjälpa, vissa känslor och tankar går inte att trycka undan och ignorera oavsett var man befinner sig, eller med vem.
Förlåt, jag menar inte att ironisera eller vara a disgrace to depression. (I've been there too so stay the fuck off me!)
Jag saknar och känner mig ledsen över någonting jag inte har, men som jag i all ärlighet faktiskt inte tror att jag ens VILL ha. Och vad betyder det? Förvirring... Kanske projicerar jag någonting annat på något som helt enkelt bara är en tom symbol (för något jag inte har en aning om vad det är)?
Jag hänger själv inte med i vad som händer inuti mig.
Jag känner mig illojal, otrogen. Men från vems sida och mot vem vet jag inte.
Förbannad som fan blir jag över att jag inte klarar av att trycka undan allt det här så fort jag inte står i direkt kommunikation till andra levande varelser. I ett aktivt och interagerande läge känns det någorlunda ok, så fort jag befinner mig för mig själv plågas jag och vill helst av allt slå mig själv medvetslös för att slippa känna och tänka.
Eller så kanske det är ett omedvetet fåfängt försök att göra en höna av en fjäder för att för omväxlingsskull fokusera ledsna, sårade, kränkta och arga känslor mot något helt annat än det gamla vanliga.
Det stör mig fruktansvärt mycket att detta flöt upp just nu. Jag har inte skrivit en enda mening på min analys som jag ska presentera på fredag. Jag har lovat mig själv att imorgon, då fan ska jag skriva färdigt del B, om jag så ska sitta hela jävla natten.
Det här går inte, jag går sönder av att känna. Nu drar jag ut. Tack Gud för att det finns människor befriade från svennis-moralen om att inte supa på söndagar! Och för alkohol. Och för lojala vänner. Och för allmänt detached och mekaniskt fucking.
Amen.
urk...
Alltså... fy fan. Mår skit.
(Det är i vid såna här tillfällen det är lockande att säga: "aldrig mer alkohol", men det vet vi ju alla aldrig stämmer så jag låter det vara osagt.)
Men kul var det iaf. Åh, jag fick ett tips på hur man gör vegetarisk lasagne... verkar gott och inte så krångligt...
Som om jag skulle laga mat till mig själv, haha, vilket skämt. Men det lät gott iaf. Hon ska laga mat åt mig i veckan. Men urk, tanken på mat just nu gör mig yr och illamående...
Jobba.... fy fan. Alltså. Ibland kan man ju önska att man kunde bli försörjd... och leva med stolthet, integritet och gott samvete iaf. Många verkar ju kunna det... Men nej, det går bara inte. Synd.
Nytta eller Nöje? --> NÖJE
Jag fick ett nytt VISA kort idag, jag blev helt utan anledning jätteglad, som om det innebar att jag samtidigt fick tillgång till ett konto fullt med pengar. Tråkigt att inse att så ej är fallet. Positivt dock att jag nu kan betala med kort på systembolaget igen, det förra fungerade aldrig där. (Is that a sign?)
Tiden flyger iväg... Bara ett par veckor till jul. Denna delkurs är slut innan den hann börja, har presentation på fredag och vi har inte kommit någonstans med vårt grupparbete... Ska dessutom jobba hela helgen. Vad är då bättre än att gå ut ikväll och glömma alla måsten? :D Det rätta i alla lägen.
Pratade med min vän förra helgen när vi båda mådde skit o plågades av diverse saker. Somliga säger att man måste plågas ibland för att veta att man lever. Vi kom fram till att det är helt bort i tok fel. Vi tycker att vi känner att vi lever när vi har roligt. Det känns mer logiskt och förnuftigt.
Så istället för att sitta hemma o dunka huvet i väggen och stirra på en tom skärm så blir det utgång. Yay! :) (Det är vid såna här stunder som jag är såååå glad att jag inte har bil och måste ta hänsyn till att man måste köra dagen efter.)
Primitiva Västvärlden Fortsätter att Kolonisera
Fortsätter nu tråden ang västvärldens överkonsumtion...
Jag fick idag höra av en vän som jobbar på en Ica Maxi att deras affär slänger 5 ton mat i veckan. Låt mig säga det igen. 5 ton mat i veckan slängs. Och det är bara en affär. Det finns ganska många i Sverige.
De flesta läste väl att det nu räknats ut att om hela världen skulle konsumera så som vi i väst gör så skulle vi behöva fem jordglobar redan år 2050 för att klara av det.
Vi (då menar jag oss kapitalister i västvärlden) har skapat oss en syn på tredje världen som primitiv och outvecklad baserat på föreställningen om att världens regioner befinner sig i olika "naturliga" utvecklingsstadier. Vi har en uppfattning om att tid är ett neutralt mått för utveckling och samhällsförändring, fastän det i själva verket handlar om en linjär konstruktion som gör att vi kan undvika att problematisera den ojämlikhet som präglar relationernan mellan olika regioner.
De flesta (förhoppningsvis) anser nog att Europas kolonisering av ofantligt stora områden runt om i världen och de konsekvenser det fick var förkastligt.
Tyvärr kan man ju bara konstatera att de koloniala mentala strukturerna fortfarande finns kvar i västvärlden. Den ideologi som rättfärdigade koloniseringen genom att systematiskt konstruera de koloniserade folken som "de Andra", dvs reducera dem till primitiva och underlägsna vildar som behövdes räddas av den civiliserade människan i väst.
Numera åker vi dock inte till Afrika med stora skepp och packar den full med människor som sedan säljs som slavar i amerika. Nu låter vi storföretagen bygga upp fabriker i Asien och erbjuder befolkningen att slava under 18-timmarspass så att vi i Väst får förmånligare priser på våra sneakers och jeans. (Så att vi kan konsumera ännu mer!)
Somliga menar då att det är bättre att erbjuda dessa människor (ofta kvinnor och barn) ett "riktigt" arbete istället för att tvingas leva på gatan. Kan de koloniala mentala strukturerna bli tydligare än så??? Så de stackars fattiga i tredje världen är fortfarande The White Man's Burden...
Varför lever vi fortfarande med tron på att alla människor utanför västvärldens murar är offer som väntar på att räddas (av oss västerlänningar naturligtvis)?
För att återkomma till att varje Maxi butik slänger 5 ton mat i veckan. Vi överproducerar så groteskt mycket att vi (med god intention tvivlar jag på) dumpar våra livsmedelsvaror i de fattigare länderna med priser långt under de inhemskt producerade varorna att vi fullkomligt underminerar deras egen marknad och deras möjlighet till självförsörjning och möjlighet till ekonomisk utveckling.
Jag vågar faktiskt inte spekulera i hur historieskrivningen av vår tid kommer att se ut om några hundra år. Men å andra sidan så har vi nog förstört vår planet och dött ut långt innan dess... Så jag kanske inte behöver oroa mig.
Vi vill så gärna tro att vi i väst är civiliserade och att vi borde hjälpa den stackars tredje världen att bli som oss. Jag skulle vilja påstå att människan i väst bara blir mer och mer primitiv, besatt av konsumera och äga döda ting.
Så jag har bara en sak att säga,
Reject the basic assumptions about civilization, especially the importance of material possessions!!
Jullov = Arbeta som fan
Fick just en förfrågan om jag ville jobba på julafton. Det har jag gjort förr och det kind of struck a nerve, att sitta där ensam på julaftonen... så jag sa faktiskt nej. (wee, jag blir bättre på att säga ifrån) Men ärligt talat så har jag inte direkt någon längtan efter att fira jul i år... så jag vet inte varför jag höll så hårt på det.
Däremot kör jag igång o jobbar på juldagen och varje dag fram tills efter nyår. Så ja, jag jobbar på min födelsedag och nyårsafton(och natten)...
Jag tycker iofs inte om min födelsedag så det gör inget att jag jobbar hela dagen o kvällen. Däremot är jag lite bitter över att jobba nyårsnatten... kan det bli sjätte året i rad? Känns jävligt misär. Jag har inget liv när det är någon typ av högtid. Jag vet att någon kommer bli ganska lack på mig av att vara uppbokad hela lovet, men så e det...
Men men, i min värld så måste man arbeta för att försörja sig.
I want my own money, I wanna earn it... Principsak.
Med tanke på att jag faktiskt har möjligheten att göra det.
Jesus Var Inte Kapitalist
Jaha, så ska alliansen låta privata och vinstdrivande företag och vårdcentraler exploatera de sjuka... på bekostnad av skattebetalarna. Förra året hamnade 34 miljoner kronor (från skattebetalarna naturligtvis) i läkarnas egna fickor. (Här i sthlm) Jag känner mig så trygg i samhället numera...
Är det inte ironiskt att socialministern inte är någon mindre är Kristdemokraten Göran Hägglund själv... skulle han inte värna om "etik, moral och kristna" värderingar?
Jag kan inte minnas mig ha läst någonstans i bibeln att Jesus tog betalt för att hela de sjuka och skadade... Men Göran kanske har en annan upplaga av bibeln, en kapitalistisk versionen, vad vet jag.
Men inte ska jag vara för hård mot Göran, visst värnar han om de kristna värderingarna... den moderna uppfinningen kärnfamiljen!! Stoppa alla homofiler och alternativa familjekonstellationer. Och de får absolut inte skaffa barn, herregud, det strider ju mot bibeln och biologin. För det har Gud sagt.
Eller hur var det nu?
Spend all your time waiting
for that second chance
for a break that would make it okay
there's always one reason
to feel not good enough
and it's hard at the end of the day
I need some distraction
oh beautiful release
memory seeps from my veins
let me be empty
and weightless and maybe
I'll find some peace tonight
